För ett år sen höll jag på att skita i brallan i detta ögonblick. Då höll jag alla tummar och alla tår för världens bästa Robin Bengtsson. Iår är jag inte alls lika nervös. Jag tycker utvägen känns rätt självklar, det blir Tove och Erik i final, men säker kan man aldrig vara. Mamma ringde och röstade på Erik, i protest (eller snarare för att inte vara sämre) ringde jag och röstade på Tove.

Men vad händer? Erik hänger löst. Hoppsan.