Pluggandet drog ut på tiden, därför blev det ingen springning ikväll. Visst hade jag kanske kunnat gå ut nu, men hallå, det är becksvart. Har nyss klippt ner mina naglar avsevärt, ska snart tvätta bort lacket och ge dem nytt. Det blir kortare naglar med "plommonlack", dagens viktigaste information..
Sen blir det Desperate och sängen, och ja! Sovmorgon imorgon, hur skönt?!!

Måste berätta dagens sjukaste grej. När jag kom hem möttes jag av en mindre trevlig varelse. Den fetaste spindel jag sett satt på väggen mot trappen, jag fick hjärtat upp i halsen men lyckades smita förbi och gömde mig här på övervåningen resten av eftermiddagen. När mamma kom hem och jag skulle gå ner tittade jag om den satt kvar, men nej, inga spår. Jag funderade och tittade ut möjliga flyktvägar, kom fram till att den lilla (stora) rackaren nog gömt sig mellan trappen och väggen, dvs i en ca 0.5 cm springa. Jag lägger huvudet mot väggen och kikar ner, mycket riktigt så kan jag se något svart och klump-liknande där på väggen. Lämnar min åskådarplats och sätter mig och käkar middag med mamma, spagetti och köttfärssås om någon undrade.
Efter maten antog jag kylan och sprang ut i förådet för att titta om min lite höstigare jacka fanns där. Sökandet gav inga resultat så jag låste dörren och ryckte upp dörren in till huset. På kanten sitter en annan spindel, dock mycket annorlunda mot den förra. Denna har en lite mindre kropp, men kolosalt långa ben. Jag tycker inte att den är ett dugg bättre så jag smäller igen dörren när den precis är påväg att klättra in, busted!
I och med detta möte kom jag och tänka på den första spindeln, och berättar (något överdrivet), om hur stor den är för mamma. Tar henne även till platsen där jag senast såg den, och ber henne lägga huvudet som jag och titta. Hon skriker till; Erica, det är ju 25 stycken här bakom!!!!!
-VAAA? *tittar igen*
-AAAAAAAAAAAAA, fyf*an vad äckligt!
Jag ser alltså flera klumplikande saker på väggen, och hoppar runt och river med naglarna mot kroppen som kliar som bara den av obehag. Både jag och mamma får smått panik, går runt och svär åt de otrevliga gästerna bakom trappan.
Tillslut tar vi tag i saken och mamma hämtar dammsugaren och jag en tidning. Jag släpper den i springan och mamma är beredd på att suga upp dem fort som bara dem. Tidningen faller till golvet, men inte en spindel syns till.
-Men du måste ju sikta! Säger mamma till mig.
Ett nytt försök görs, samma resultat.
-Äh, du är ju värdelös. Tack mamma, precis vad ett barn vill höra..
Hon tar över tidningen som byts mot en linjal, och jag tar dammsugaren samtidigt som jag är beredd på att springa för livet. Hon drar lenjalen mot "klumparna" och jag är spänd av förväntan.
-Mäh, dom sitter ju fast! Det föll alltså inte ner några spindlar nu heller.
Pet pet, inga spindlar..


Det var borrhål som hantverkarna som satte in trappen lämnat efter sig, som invarderat vårt hem..

Ja, det är också ett sätt att spendera en kväll, eller en del av den i alla fall. Jag lovar, tårarna var inte långt borta. JAG HATAR SPINDLAR, OCH ALLT ANNAT SOM KRYPER OKONTROLLERBART!