Som att vara sju igen, fast utan hjärtan och hänglås.

Här om dagen sa en vän till mig att hon börjat skriva dagok. Jag blev inspirerad av det.
Jag har nog alltid varit en skrivare, i alla fall när jag har lusten till det. Att skriva är en otrolig avkoppling och stress-sänkare för mig, det lättar på trycket när det är för mycket helt enkelt. Att skriva ger också mig kontrollen att få fram det jag vill, utan att någon kan avbryta eller säga emot.

Även om dagbok låter töntigt, så är det ganska coolt. Jag menar, hur kul är det inte att om några år hitta den här lilla boken fylld av tankar och känslor, och få en tillbakablick av hur det var? Just det, kul.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0