A life for nobody.

Idag fick jag sådär ont i magen. Sådär ont ända in i själen och kanske till och med hjärtat.

Jag sprang in på Hemköp fram och tillbaka mitt på dagen, skulle springa ett ärende när det var lite folk i butiken. När jag skulle gå in i affären ser jag ett biträde och en vakt, som står brevid en äldre man i rullstol. Vakten plockar bort två sallader ifrån rullstolsmannen, som han alltså tagit utan att betala. Eftersom jag inte vill stå och glo som något fån så går jag in och hämtar det jag ska ha, betalar och går ut igen. När jag går ut genom dörren ser jag att de tre står (och sitter) kvar. Mannen i rullstol har nu tagit i fram en glasflaska i modell sprit, och skruvar av korken för att ta sig en slurp. Vakten försöker ta av honom den varpå han får ett sluddrigt svar i stil med "du skja intle tlaa dlenn". Sånt här tycker jag inte om, så jag skyndade mig ut.

Jag mår uppriktigt dåligt av sånt här. Inte för att mannen var otäck eller så, utan av att se vad han gör med sitt liv. Ja antar att han varit med om något hemskt som satt honom i rullstolen, men ett mer värdigt liv än så kan man ha ändå. Jag blir ledsen av att se vad han gör med sig själv, för att jag vet att han skulle kunna ha det så mycket bättre.
Jag önskar att han skulle se det med.

Det här får min att fundera på hur jag ska spendera min morgondagskväll..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0