Under ett par år har vi haft ett larm installerat i vårt hus. Ni vet ett sånt med kod och grejer, som ska skydda oss och huset mot fuligar. Det är väl bra tänker ni. Och ja, fast nej!
Nu är det så att det här larmet har något slags fel, så det piper ca en gång i minuten, högt! Eftersom min onormalt tekninske bror har flytt orten, och jag och mamma inte alls kan sänt här, så är det inte mycket att göra åt. Det hörs i hela huset, jag får nå fel. Nej, jag får damp, som vi brukar säga (jag vet, so mellanstadiet, men så spot on!).

Snart blir det kofoten, helt klart.
Dö larm, dö.