Nu var det dags igen. Flickan med dom halvsnygga fötterna är tillbaka.
Under mina dagar som slalomstjärna var jag rädd att få "hälsporrar" som så många andra fick av dom mycket bekväma pjäxorna. Jag hade dock tur, jag fick knölen-på-insidan-av-foten-som-inte-brukar-synas-så-mycket-sporre istället. Det var ganska fint. Och skönt.
Nu börjar den sakta krypa fram igen, och då kan det se ut såhär


Vänster har alltid stått för det vackra. Ännu är den ganska liten ändå, men söt.
Och ja, jag är barfota i köket.

Snart är det dags att ta med sig bollen och gå ut för vintern, dvs om komunen väljer att värma upp Skyttis snart, och så kan det se ut såhär


Eller, såhär


Det var historien om mina fötter, som ännu skrivs.
Jag vet att ni väntar med spänning, och jag lovar att jag ska hålla er uppdaterade!