Jag lever kvar i ruset av all glädje och skrikande ungdommar, studenten var fin i år. Extra fint var det så klart för att det fanns en hel del guldklimpar bland hopen av vita klänningar och mössor.












Om ett år står jag på ett flak och skriker mig hes, precis som Emma och Pauline gjorde. Eller nej, om ett år är allt redan över. Galet.

Bilder från balen kommer, men för att undvika att ge er nackskador måste jag trixa lite.
Puss!