ericalund

Det var baggar i pastapaketet, så det är prcis vad jag ska äta till middag. Mums.

Igår var det morsdag (no kiddin'), grattis mama! Tårta och paket, de va fint.
Idag fyller min bror år, grattis brusch! Tårta och paket, de va fint me.
Imorgon är det terminens sista (kanske t.o.m livets sista) spanskalektion, jihaa! Då blir det fika och lekar, de blir fint.
På onsdag fyller mamma år, grattis mama! (igen) Då blir det tårta och paket, FINT DÄ!

Vissa snackar om beach 2011, men jag fortsätter att vara bitch 2011 och äter tills jag dör.
Tjing!

Jag har fått för stora bröst för att ha bikini i sommar.

Jag har gjort det. JAG HAR GJORT DET! Jag har skrivit en novell som jag tänkte strunta i att skriva, en novell som skulle vara inlämnad för flera månader sedan. Men nu har jag fan i mig skrivit den, på ett tema som jag svurit så många gånger över.
Den här veckan har varit kaos, och jag tror att det är anledningen till varför jag kan skriva alls. Jag är en känslomänniska och jag skriver bara när jag känner. Jag kan liksom inte skriva när allt är frid och fröjd, utan det krävs en eller två tornados i mitt liv.
Den är skönt när det lossar. Men det är alltid lika hemskt att skicka iväg en del av mig över internet.

Pappa åkte hem från England igår. Man kan ju undra hur han tänkte när typ världens awesomeaste match spelas i London ikväll..

Filmen var bra, jag gillar elefanter.
Nu önskar jag mig ett par nya fötter så att jag kan köpa skyhöga klackar att trippa runt i hela sommaren. Just nu funkar bara converse ungefär, och det suger rätt hårt när man är 130 lång och tycker att fina skor är det bästa som finns. Typ.

Jag har ätit för mycket glass och fått ont i magen.
Knådar mina lår och blåser på mina blåmärken, jag hade lätt kunnat strypa någon igår på matchen. Eller dragit världens fulaste tackling (tro mig, jag försökte.) Nu blir det Water for elephants och ett glas vatten, precis vad jag behöver.

Mina naglar är trasiga och omålade. Mitt rum fylls av kläder i högar, smutsiga strumpor på golvet och nerragna rullgardiner. Jag är trött och går och lägger mig sent, trots att jag behöver sömn mer än någonsin nu. Jag gör det jag måste men inte det jag kan i skolan fast jag vet att det kommer tillbaka och biter mig i baken. Jag glömmer vad jag lägger saker och har smutsigt hår lite för ofta. Jag känner mig långt ifrån mina vänner fast dom finns två decimeter ifrån.
Det har varit en konstig vecka och jag vet inte vad jag håller på med. Jag mår inte dåligt men inte heller bra. Jag är bara trött.
Mitt yttre och min omgivning speglar mitt inre just nu, och jag önskar bara att jag kunde städa i mig själv lika lätt som jag kan göra mitt rum fritt från damm.

Hej mina vänner.
Som ni säkert märker så lyser jag med min frånvaro här, vilket jag som så många gånger förr ursäktar för. Som så många gånger förr så ska jag skylla på skolan och det andra absolut ointressanta som fyller mina dagar med, men det verkar bli bättre. Idag genomförde jag mitt näst (okej, tredje) sista prov för terminen och vet ni vad? Det gick nog sämre än det gjort på ett prov i hela gymnasiet. Men, what to do? Ta fram hundögonen och be Jörgen om nåd kanske, jag måste ha sjunkit i hans ögon idag (God forbid). 
Nästa gång ska jag inte äta gröt till frukost, för den hamnade uppenbarligen inte i magen utan i huvudet.

I övrigt så har jag haltat omkring och tyckt synd om mig själv idag, masserat mitt lår och inte nått någon förbättrning. Jag beskrev min smärta för Julia och visst kunde hon ställa en diagnos; akut överansträngning. Fint med träning ikväll på det. Ryggen är inte så vidare fin den heller, skulle behöva lite knådning och lite knäckning.

Såndant är livet för en 18-åring i en 80 årings kropp, med huvudet fullt av gröt och en energi på noll. Måtte det bli sommar snart, då ska jag sova.

Finslipar det sista samtidigt som jag totalförstör en underbar låt. Uppgiften är att översätta en låttext på engelska till svenska och ja, det var ingen bra uppgift med tanke på hur obra resultatet blir.
Det värsta av allt är att jag går och sjunger på min nya svenska text.

Gamla vänner som återförenas, ett äldre par som kysser varandra hejdå. Det är fint att åka buss.

Jag har ingen motivation. Till något.
Jag vill bara gömma mig och aldrig komma fram igen.

Mitt hår luktar rök och jag är trött. Kvällen har varit kanon och det är helt klart bevisat vilka brudar som är dom bästa brudarna.
Hade jag bara haft min favoritfamn att somna i nu hade allt varit bättre än bra.

Lever livet och repeterar 13 kapitel biologi, dvs ett prov på hela boken is comning up! Among allt annat jag vill kräkas på.. Och just det, jag bloggar från min nya iPhone nu (japp, en vit). Ballt vah?

Idag är det sommar ute. Men jag har inte suttit i solen alls. Inte ens lite. Istället har jag pluggat (med för många avbrott bur still..) och ätit. Snart ska jag slå igen böckerna och byta om, spela lite boll och andas in vårluften.
Annars så rullar livet på, som vanligt, och jag hinner inte med. Som vanligt. Nästa vecka har jag 15634523 prov vilket kommer innebära råplugg för fröken Erica i helgen. De bli kult.

Och just det, imorgon ska jag agera modell. Man kan undra om jag ska börja syssla med det på heltid? Ja, kanske..

Nu när jag loggade in såg jag att jag fått några kommentarer (kul!) som var postade i april, vilket får mig att misstänka att det varit något fel då jag inte fått dem förrän nu. I alla fall så tänkte jag svara på ett par, eller ja, de som kräver svar helt enkelt :)

Anonym om Sunshine.: Är du singel? Svar: Nej, det är jag inte. Tyvärr eller skönt för dig, välj själv!

Anonym om Sunshine.:

vf har ni fotograferat er? :p

Svar: Gabbi fick en förfrågan om hon ville komma och ta några bilder (bara för kul och eget bruk) och frågade om jag ville hänga på, vilket jag uppenbarligen gjorde. Det var alltså bara en kul grej, som var just det; kul!

Nu har jag lämnat in en uppgift som skulle ha varit inne för en vecka sedan. Duktigt av mig.
Belönar mig själv med en springtur i det fina vädret.
Alla tiders!

Fan och helvete. Jag har skrivkramp.
Nu dröjer det inte länge förrän jag häller upp ett glas rökig whiskey och tar mitt liv.

Det är fredag, eftermiddag och jag är trött. Antagligen tröttare än jag varit på mycket länge, men vad hjälper det? Jag har saker att göra likt förbannat.
Om ett tag eller ett par timmar kommer min bästa hit och då vore det trevligt om jag kunde umgås med honom, vilket innebär att jag borde ta tag i mitt liv och högen av måsten. Först och främst måste jag skriva det första kapitlet till romanen som ska handla om mig, vilket känns superkul. Jag ska gära avsluta med en sådan klipphängare. Man bah va?
Har jag någonsin träffat på en klipphängare i mitt eget liv? Nä, skulle inte tro de va.

Annars så regnar det ute och jag saknar Spanin-nien. Och Josefine för den delen.
Puss

Hola friends!
Vart har jag hållit hus den senaste veckan undrar ni. Jo, jag har varit i Spanien svarar jag då.
Jag har varit i Spainens huvudstad lite närmare bestämt, Madrid, och bara levt det galna livet. Jag och mina kvinnor (Maja och Josefine) gjorde precis det som föll oss in i fem dagar, och vet ni vad? Det var fantasktiskt. Helst fantastiskt.
Vi vandrade på stadens gator, i en park som antagligen är större än Övik, solade när vädret tillät det, åt tapas och drack sangria, letade efter inkastare och fann ett hundratal mer än någon människa någonsin skulle behöva hitta, var ute till halv sju om morgnarna, shoppade, sprang i spöregn, drack spansk choklad till frulle, hade feber på sämsta tid och gjorde allt fel om man vill kurera sig, pratade dålig spanska och...
Ja, listan tar aldrig slut.

Jag skall berätta mer för er mina vänner. En vacker dag. Kanske imorgon? Kanske på söndag. Den som lever får se.
Ikväll ska jag i alla fall träna fotboll och prata svenska med folk jag faktiskt känner. Det ska bli kult.