Jag har spenderat eftermiddagen till att titta på Anja-klipp. Presskonferens, intervjuer, tillbakablickar och hyllningar. Idag åkte hon sin sista tävling och jag får uppriktigt sagt ont i hjärtat när jag tänker på det. Jag förstår att hon lägger av och håller med om att hon inte längre är i den formen hon en gång var, men hon har alltid varit min förebild. Hon är enligt mig Sveriges häftigaste och mest framgångsrika idrottskvinna, men även världens coolaste brud. Hon är stark som få, både mentalt och fysiskt, och har en meritlista som ingen annan. Dessutom har hon visat att ingenting är omöjligt, mer än en gång.

Jag låter som en sjuåring som har Eric Saade som största idol, men det gör inget. För mig är Anja en insprationskälla och en förebild, och det kommer hon nog alltid att vara.
Tack för allt.