Bland mingelfotografer och gul kroppsfärg.
Gårdagen var bättre än bäst vilket innebär att jag idag är tröttare än tröttast. Vi började hemma hos Maja med käk och så mycket dryck vi hann med, innan vi styrde kosan mot stan och Olles. Väl på plats fotade vi oss och minglade sedan runt i väntan på att stället skulle fyllas. Resten av kvällen var en härlig blandning av oväntade bråk, öl som spilldes ut, konversationer som inte var av denna jord, för lite dans, pussar på allt och alla, många toabesök och härliga underbara människor. Ett sedvanligt besök på Kebabtorget fick så klart avsluta kvällen innan jag mötte upp min bror och åkte hem. En toppenkväll med suveräna människor, helt klart.
Idag är jag som sagt rätt jättetrött och fundersam på livet. Har dock hunnit med en match och tre härliga poäng, och frukost till frukost, lunch och middag. Nu har jag också hämtat hem mina föräldrar som uppenbarligen partat rätt hårt dom med, något som jag finner mycket fascinerande. Att man fortfarande dricker tills man både sluddrar och vinglar när man närmar sig 50, är både skrämmande och lovande. Jag tänker i alla fall aldrig vara rädd för att visa mig full inför dem igen, inte när jag vet att dom faktiskt blir fullare.
Nu planerar jag att krypa ner under täcket och låta livet ta mig vidare därifrån. Imorgon är en ny dag och då ska jag, till skillnad från idag, få en massa bra saker gjorda. Jag hoppas att det blir en bra dag.
Kan också nämna att jag inte var mig själv igår. Jag var Blair. Dock hittade jag aldrig Chuck och besvikelsen var total.
Må letandet fortsätta.
Idag är jag som sagt rätt jättetrött och fundersam på livet. Har dock hunnit med en match och tre härliga poäng, och frukost till frukost, lunch och middag. Nu har jag också hämtat hem mina föräldrar som uppenbarligen partat rätt hårt dom med, något som jag finner mycket fascinerande. Att man fortfarande dricker tills man både sluddrar och vinglar när man närmar sig 50, är både skrämmande och lovande. Jag tänker i alla fall aldrig vara rädd för att visa mig full inför dem igen, inte när jag vet att dom faktiskt blir fullare.
Nu planerar jag att krypa ner under täcket och låta livet ta mig vidare därifrån. Imorgon är en ny dag och då ska jag, till skillnad från idag, få en massa bra saker gjorda. Jag hoppas att det blir en bra dag.
Kan också nämna att jag inte var mig själv igår. Jag var Blair. Dock hittade jag aldrig Chuck och besvikelsen var total.
Må letandet fortsätta.
Kommentarer
Trackback