Äntligen. Ett halvår av ångest och total skrivkramp är idrottsuppgifterna inskickade och jag kan andas ut lite. Nu vet jag ju dock inte hur bra det blev, men inne är dom och klar är jag.

Det är konstigt det där. Hur många uppgifter har man inte gått omkring och gruvat sig för, svurit av dess omöjlighet att göra, men likt förbannat så hamnar de ändå hos läraren till slut? Det är nog så att man bara måste sätta sig ner och göra dem. Bestämma sig helt enkelt. När min hjärna ska förstå det, det är dock en fråga.

Annars så har dagen bestått av en efterlängtad sovmorgon, lite sol-lapande på altanen och boytalk på en filt. En ganska ovanlig tisdag med andra ord. Ovanligt lugn alltså.

Imorgon är det back to buisness och det känns sådär. Sådär bra och sådär inspirerande.