Att vakna sådär lagom bakis efter en utekväll i sann Öviks-anda (typ det dräggigaste man kan tänka sig). Att gå på ishockey i en rätt tom men ändå ganska full lya. Att laga middag tillsammans med vänner och sedan äta tills man spricker, innan man äter lite mer och ärligt talat vill spy lagom till filmens slut. Att springa till bilen eftersom det finns mer ligister här än i Magaluf. Att krypa ner i onepiecen och invänta ett samtal från partybror.

 

Mer Övik än så bli det inte. Mer lördag på hemmavis finns inte. Inget fel i det, absolut inte, men det känns som om jag kan det här nu.