Var på gymmet idag. Body balance och spinning. När jag satt där och cyklade hann jag tänka mycket. Jag tänkte på roliga saker och blev glad. Fina minnen och vackra människor. Tänkte på den kommande USA-resan och på Branäs. Lycka.

Sen tänkte jag på honom när han sover. Så fridfull. Så fin. Trygg. Blev inte lika glad längre. Ont i hjärtat. Hade det inte varit för att jag satt och svettades på en cykel hade jag spelat Linus och satt mig på golvet. Lyssnat och lockat fram en tår eller två.

Fick Erik-sug också. Fantastiska bästa jävla Erik. Alla borde få ha en sådan människa i sitt liv. Alla.

Jag är glad att jag är hemma och får träffa alla nära och kära igen, leva det vardagliga livet och äta mat ur ett kylskåp som alltid är fullt. MEN. Helvete vad jag saknar alla som inte finns här.