Snubblade precis över ditt namn på ett av alla sociala nätverk. Trodde inte du fanns där.

Det var länge sedan vi pratade nu. Ännu längre sedan vi sågs. Det kanske är lika bra. Antagligen.

Men ändå kan jag inte hjälpa att undra hur du mår. Hur du ser ut. Är du dig lik, från insidan och ut? Är du den du var när vi var nära, är du den du var när vi skildes åt? Är du.. Du?

Saknad du mig ibland, precis som jag kan sakna dig? Saknar du det vi hade? Jag frågar, men vill nog inte veta. Vet att jag inte kan vandra den vägen igen, den är sedan länge igenväxt. Den är för mörk, även om ljuset alltid finns i slutet. Det har det alltid gjort.

Jag bara undrar.