Kalla mig drottning av Självplågeri
Kalla mig drottning av Självplågeri
en vilsen själ som tar smärtan hellre än lyckan
Se hur jag famlar i mörkret efter något som inte finns
En gång fanns,
som kommer aldrig igen.
Hör hur jag ber om chans efter chans,
Fast alla våra broar sedan länge brunnit
och vägen vi vandrat växt till obefintlighet
Låt mig riva upp sår precis som jag gjorde då
När allt egentligen var bra och huden slät.
Kalla mig drottning av Självplågeri,
Hon som är förlorad i drömmen om något hon aldrig kommer bli.
Kommentarer
Trackback
