December. Lussekatter, snö, tända ljus. Och årsdagar. Viktiga datum som förändrat mitt liv, vissa mer än andra. Igår var ett, fyllt med glädje, och på onsdag ett annat. Ett som både är glädje och sorg. Kärlek och smärta. Det känns vemodigt precis som varje år, men ändå känns allt lite annorlunda denna gång. Förra året hade jag  precis kommit till Branäs och var så tagen av allt det nya så jag inte hann tänka, men nu har jag tänkt på det här för länge för att glömma. Måste ventilera. Måste få dela med min av mina tankar till den enda personen som kan förstå. Som förstod.

 

På fredag åker jag hem och det känns hur peppigt som helst. Ska bara mysa, umågs med familj och vänner och njuta. Fira jul och äta skinka i mängder. Och äntligen äntligen få en riktig övikskväll med mina bästa älskade öviksvänner igen. Dör av längtan.