Här i Branäs knegar man. Man knegar dag och natt, natt och dag. Vi i baren, vi knegar som djur. Öppnar klockan elva och köttar sedan lunch, after ski, middag och nattklubb. Stänger baren och sedan disken. Går hem till Gästis 04.00 och funderar på om man ens lever.

Det gör man såklart. Sen lägger man sig i sin 90 cm breda säng i ett rum som man delar med en danska och försöker minnas hur det var att känna lite kärlek. Kroppsvärme. Hud mot hud och huvud mot bröst. Blir alldeles för emotionell och hormonfylld och planerar att spela "A drop in the ocean" på repeat i lodgen kommande arbetspass.

Tror det bara är Maria som förstår mig. Hon är nämligen lika trasig och mörk som jag. Är så glad att vi har funnit varandra. Ondskan och Värmlands mörkaste själ. Fin kombo.

Snart ska vi arrangera dubbeldejt också. Väcka lite liv i livet. Måste bara se ut två lämpliga män. Och då inte Loreen och djungel-George, även om det är lockande.