Mitt liv och mitt humör är en jävla berg-och-dalbana nu. Vet inte hur jag ska kunna kliva av, hur jag ska kunna finna stabilitet. Det är bara mycket och svårt och komplicerat. Antagligen kommer det inte bli lättare heller, men då kan jag trösta mig med att det bara är en månad tills allt är över. 

 

Eller i alla fall tills resten av livet tar vid och det som varit endast blir minnen.