Jävlar vilken dag igår hörni. Tanken var att jag skulle börja jobba vid fyra men stämplade istället in vid tolv. Klev upp redan vid åtta för att plugga, vilket jag gjorde ett tag innan hela kroppen sa ifrån och jag hamnade på soffan istället.

 

Väl på jobbet var det väl som vanligt ungefär. Förutom att det var ovanligt mycket VIP (kändisar jao) och en stammis som blev besvärlig och tillslut blev utslängd. Kom inte hem förrän närmare halv tre och jevlar vad trött jag var. Var liksom fysiskt utmattad i nyckelbenen. När är man ens det? Hm. 

 

Idag är det återigen plugg på schemat. Lär vara det varje dag kommande vecka. Tenta på fredag. Känner mig inte alls förberedd. Jag läser och skriver och skriver och läser men det är liksom inget som går in i hjärnan. Det går bara från öga till händer till papper och stannar där. Men men. Det kanske löser sig ändå. Som Anja sa, varför skulle man inte klara det här när man klarat allt annat? Vet inte. Men har inte självfortroende på samma sätt längre. Men pallar ingen omtenta. Så jag får helt enkelt fixa det här nu.

 

Annars då. Har grattat pappa på Farsdag och fick klump i halsen. Saknar och längtar och vill hem nu nu nu nu nu. Hem och samla kraft. Hem och bli stark. Hem och bli mig själv igen.