På fel sida. Åt fel håll.

För man kan inte låna ut sig till någon en hel sommar och tro att man ska få allt tillbaka när hösten kommer.
 
 

!!!!!

 
Världens bästa jävla människa släpper nytt och det känns i hela kroppen.
 

Vi springer inte mer.

Kanske borde jag bara släppa det nu. 

Lekande lätt och svidande svårt.

Och vips så känns tiden för knapp och livet för svårt för att riktigt kunna ta vara på dagarna som infaller allt för tätt på varandra. Vips så blir det svårt att uppskatta solen och njuta av det sällsynta regnet. Helt plötsligt är dagarna som återstår till vad jag vill kalla det verkliga livet 12 till antalet och alldeles för få för att hinna reflektera över vad som händer.
 
Antagligen kommer det bli lätt att återvända till den bekymmerslösa vardagen som väntar i Göteborg, med tentaångest och extrajobb som de enda svarta molnen. Antagligen kommer jag kunna lämna sommaren med ett leende på läpparna och minnet av den som en av de bästa någonsin, men just i detta ögonblick känns det ganska ledsamt att den snart är över.
 
Vips så är åtta veckor bara 12 dagar och då kan man inte låta bli att undra varför livet är som det är.

Precis som du vill.

Fjärde augusti och mindre än 20 dagar tills jag är tillbaka i Göteborg och det verkliga livet. Det känns knepigt, men egentligen inte jättehemskt. Den här sommaren har varit fantastisk, precis så som jag önskade. Jag har umgåtts mycket, varit ute mycket, skrattat mycket och druckit lagomt mycket vin. Jag har åkt båt och badat en hel massa, spontanbubblat på krogen och spontanat vidare till nästa krog. Jag har vågat ta för mig när chanser kommit, jag har vågat vara mig själv och träffat nya människor utan att oroa mig för det kommer innebära. Jag har svettats i mängder i ett rum som jag svettats i i tjugoett år, och kramats och gråtit med vänner jag hållit kära nästan lika länge. Jag har semestrat på en plats som för ett år sedan var min, ihop med en människa som alltid kommer vara min. Oavsett hur långt ifrån vi är, oavsett hur trasiga vi är.
 
Det är den fjärde augusti och jag har 18 dagar kvar i denna stad. 18 dagar kvar av familj, vänner och det där som jag inte vet vad det är än - kanske aldrig kommer få veta.
 
18 dagar som kan bli exakt hur fantasktiska som helst. 

RSS 2.0