Fighting my demons.

Tog en joggingtur, en dusch och hamnade här. Ovanligt.
Sen började det rycka i fingrarna, och då finns det bara en sak att göra..


Vissa kallar det tidsfördriv. Jag kallar det terapi.

I väntan på 2011.







Och sen blev det bara bättre!


En dag kommer allt komma tillbaka och bita mig i rumpan.

Idag har jag sovit länge. Och åkt madrass. Och fikat. Och varit på gymmet. Och fikat igen.
Det är ganska bra gjort för att vara en söndag. Plockat upp på rummet har jag också gjort, nu kan man nästan vara här igen. Trots den lite för sena uppstigningen är jag ändå trött, och det gör mig lite fundersam.
Om man sover för lite, ja då blir man trött. MEN om man sover för mycket, ja då blir man också trött! Hur ska man då veta hur mycket man ska sova?! Livsmysterium. Helt klart.
Imorgon har jag tomt schema, det blir spännande.

Upside down.

Skrev ett sånt där inlägg igen. Ett inlägg som säger allt.
Men jag vågar inte posta det. Som vanligt.

Sliten krigare.

2011 är här. Ett nytt år, redan? Ja, nog känns det som om det var igår jag gjorde i ordning mig för att åka och välkommna år 2010, och inte alls att det har gått ett helt år sedan dess.
Men när jag tänker efter så har det varit ett långt år i alla fall. Ett år där mycket har hänt, ett år som varit olikt alla mina andra år på så många sätt, både bra och dåliga. Jag tittar tillbaka på allt dumt jag har gjort, allt underbart som hänt och alla knepiga situationer jag hamnat i, med ett leende på läpparna. Det har varit ett bra år, det måste jag säga.
Men nu vill jag gå vidare. Jag vill lämna 2010 och leva fullt ut i 2011, även om jag är rädd.
Jag är rädd för framtiden och ovissheten. Men jag är beredd att möta den rädslan.

Gårdagen var toppen. Mina vänner är dom bästa på hel jorden, no doubt.
Och nej, man behöver ingen stekpanna för att steka köttbullar, det går bra direkt på spisen. Fråga bara Bella.
Puss hej och Gott nytt år!

Tretton och trotsig.

Jag handlade smink för femhundrafyra kronor idag. Det är sånt man helst glömmer, kastar kvittona åt skogen och intalar sig själv att man faktiskt behövde det. Hittade inget att ha på mig imorgon heller, vilket var anledningen att jag åkte in från början, så tillslut köpte jag en spetsgrunka bara för att. För liten var den med, extra small var för några bullar sen. Men wtf, det är sånt man får ta. Blir spännande ändå, kanske går i underkläder tillslut. Skulle göra succé, garanterat.
Kvällen har sedan tillbringats med mina härliga babes, med tacos och spel, popcorn och efterrätt. Det var en vild kväll där inget vägrade samarbeta, helt klart.

Imorgon ska jag städa Julias hus. Japp, ni läste rätt. Det blir kult.

Bugg me.

Laddade hem en film som textad på allt annat än engelska. Dom blåste mig dom jävlarna. Rakt ner i papperskorgen säger jag bara.

Dubbelfilig enkelväg på en grusad isbana bland trafikljus och poliser.

Min dag kan beskrivas såhär:
*Halkbana (Nu är det bevisat, jag är en gud bakom ratten.)
*Burgare på Bylla i Älandsbro.
*Energihuset (Efter burgaren ligger jag plus minus noll. Eller va, vem försöker jag lura? Jag ligger på plus och däröver.) *Fika
*Hello Kitty-mys framför tv:n.

Inte helt illa för att vara en onsdag faktiskt. Imorgon ska jag ta mig in till stan, leta reda på något passande att ha på mig på årets sista dag. Eller kväll. Då ska vi rulla hatt, hela natten lång. Jag och mina peeps, det blir fint.

Tekniska fel och lätta suckar.

Nu fattar jag ingenting. Skrev inte jag ett inlägg igår? Jo. Eller? Jag fan säker på att jag gjorde det, och såg det publicerat. Nu funkade det tydligen inte så jag får väl skriva det en gång till! Jag fick frågan om varför vi firade jul i Åre, och självklart kan jag förklara det. Det är inte mer komplicerat än att mamma och pappa ville göra något annat än vad vi brukar, och framför allt slippa all stress som julen faktiskt innebär. Släkten har också blivit så stor på mammas sida, så det skulle bli lite extra bökigt i år. Hur som helst så har vi alltid varit en "fjällfamilj", så Åre kändes passande, och mysigt. Det skulle också innebära att vi fick en helg att bara slappna av och mysa, umgås och ha det trevligt. Och trevligt blev det, annorlunda såklart, men på ett bra sätt. Så så var det med det. Man kan faktiskt bryta traditioner ibland, det gör inte allt för ont.

Putta mig framlänges.

Om fyra veckor och tre dagar fyller jag 18. Ville bara säga det. Puss!

Dan före dan före dan.

Klapparna ligger i påsar, väskan är så gott som packad och familjen gör sig klar. Imorgon bär det av mot Åre, ett kallt sådant verkar det som. Det blir första gången i mitt liv jag inte firar jul på hemmaplan, men det känns faktiskt okej. Det är med lite smärta jag säger att jag inte längtar speciellt mycket alls, inte till julafton och inte till allt som hör till. Jag har ingen julkänsla, inget pirr i magen och inget sug efter julgodis. Därför känns det ganska skönt att åka bort på ett sätt. Om jag inte längtar efter det som jag vanligtvis längtar efter varje år, så kan jag lika gärna göra något annat. Något nytt. Det är klart att jag ser fram emot det, men jag har liksom inte den där känslan som gör att jag vill springa runt i hela huset och hänga upp tomtar. (Okej, det har väl aldrig hänt annrs heller, men ändå...)
Insåg precis hur mycket jag vuxit också. Inte på längden, det kommer jag nog aldrig att göra, men åt alla andra håll. Inget av det jag funderade på att ha på mig passade, kul.. En klänning var till och med trasig, i ryggen där det spännde åt. Kändes ju asbra.

Tror inte att jag kommer skriva något mer här på några dagar, så jag vill bara önska er alla en god jul. Ta hand om varandra och mys ordentligt, för vare sig man längtar eller inte, så är det en fin tid. En mysig tid.
Puss på er, God jul!


Som en sommardag med snö.

Har ont i ryggen. Är allmänt jävla skitless.

Jag kommer aldrig brinna så igen.

Nu har jag gått på jullov. Hur skönt?! Firade det hela med att slå in 9,345,982,12 julklappar, åt folk jag inte känner. Visserligen får jag betalt för mödan, precis som när jag tipsar en tjej om vad hon ska köpa till en 70-årig dam.
Blivit berövad på min mobil har jag också blivit idag, men jag hade tur i oturen, det var Julia den lurken som hade tagit med sig den hem. Jahapp tänkte jag, det är väl ingen fara...? Sen visade det sig att jag hade fel. Kunde inte tänka på annat i tre timmar, kände mig helt handikappad.
Ja, jag måste vara sjuk. Det kan inte vara nyttigt att vara så beroende av en sådan grej, speciellt när jag ändå inte använder den om dagarna när jag väl har den, då ligger den bäst i jackfickan. Där jag inte hör om någon ringer.
Sån är jag.

When you say.

Såhär i juletid har mamma ställt in en blomma på mitt rum. Ganska piffig dekorerad, med kristaller och grejer. På krukan står det "Angel", och det gillar jag att ta åt mig. För jag är väl en sån, eller?
Problemet är bara det att den nästan blommar nu, och vet ni vad? Den luktar inte gott alls. Mitt rum har fyllts med någon underlig smell, nästan odefinierbar.. Det enda jag kan likna det med någorlunda är svett. Trevligt?
Inte så värst.

Ett halvt ark papper.

Kreativt skrivande. En av dagens tre lektoiner, och den tredje från slutet. Eller slutet och slutet, innan lovet. Uppgiften är att skriva en novell, det ger mig ont i magen.
Det finns så mycket jag vill få ur mig, så mycket jag vill kasta från mina axlar och aldrig se igen, men det går inte. Den här gången vill jag inte bli personlig. Eller jo. Men jag vill inte att någon ska läsa det.

Det gör mig rädd, och jag får genast lite mer ont i magen.

Kalla händer och ett varmt humör.

Ni vet när man går omkring och oroar sig för något, till och med gruvar sig. Ni vet hur det känns i magen och att det är ett mindre trevlig tillstånd att befinna sig i. Det vet jag med.
Det konstiga är att man kan oroa sig för någonting kul, och inte alls längta på det där sprudlande sättet som man borde, utan i stället önskar sig 100 mil bort.

Ni kanske också vet hur löjlig man känner sig när allt är över. När man upplevt några timmar som man trodde skulle bli svåra, men istället blev underbara, underbart roliga.
Jag har levt mitt liv på ett värdigt sätt den här helgen. Jag har träffat nya människor och satt fötterna på nya vägar, men också klarat det fint och inte alls hamnat upp och ner i ett dike som man kanske skulle kunna tro att jag skulle göra.
Helger som denna har jag gärna fler av, helst livet ut faktiskt.
Det är kul att vara tonåring.

Ut på okänd mark.

Tar en dusch och försöker förtränga den gnagande känslan i magen.
Åhell.

Happyland.

Idag har jag varit duktig, faktiskt. Jag har förstått en kemi-laboration (DET är en sensation), jag har handlat en julklapp, jag har klarat B-fasen på kks-teorin, jag har kört som en rallykalle, och fått beröm, jag har bokat halkbana. Och väntat på bussen jättelänge utan att klaga. De ni!
För att belöna mig själv köpte jag en väska, som jag inte behöver, men ville ha. Egentligen gick jag plus/minus noll på det köpet, eftersom jag kunde langa upp presentkort för ett värde av 300 kronor. Inte så illa det heller. Så egentligen har jag köpt två julklappar; en till en som faktiskt ska ha en, och en till mig bara för att jag är så söt. Och duktig. Och snäll.

Så det så.

Med tid som är inte är i min makt.

Provade så glatt min nya rakhyvel nyss. Slutade i blodbad! Man ska passa sig för sånt där, det är nästan mer värt att ha håriga ben. Det behövs förresten nu för tiden, är ju så kallt ute att man nära på tappar näsan.
Imorgon är det torsdag och sedan är det fredag, och alltså en vecka kvar till julafton. Herregud vad tiden går. Har jag köpt några klappar? Neeppp. Bra där.

Hej blokken!

Äter fil och får ont i magen. Känns fint inför ett träningspass.
Livet leker mina vänner.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0