No idea.


Brevet.

"Vet du att du ler ibland när du sover? Ett stillsamt och ganska diskret, men ändå tydligt, leende. 

 

I morse log du. Jag tittade på dig, på ditt ansikte som lystes upp av morgonsolen, och på ditt hår som lockades över huvudkudden. Jag tänkte att du var det vackraste jag sett. Där och då, sovandes och helt som du är. Vacker.  

..."


Vatten i öronen.

Tidig uppstigning och nypistat.
Slasklunch och sovande Marre i soffan.
Besök i Sveriges pryltätaste affär.
Sol på uteserveringen.
Simning och bubbel.
Sallad framför brasan och S-latte.
Cupcakes till förbannelse.
Chuck och Blair.
Fb-chatt med Erik.



Bra jävla dag.


Skyll mig själv.

Hihohohihihohoh vet inte vad jag ska göra av mig själv. 
 
Herregud. Detta kommer inte sluta bra.

Det fastnar i ditt hår.

Mitt liv och mitt humör är en jävla berg-och-dalbana nu. Vet inte hur jag ska kunna kliva av, hur jag ska kunna finna stabilitet. Det är bara mycket och svårt och komplicerat. Antagligen kommer det inte bli lättare heller, men då kan jag trösta mig med att det bara är en månad tills allt är över. 
 
Eller i alla fall tills resten av livet tar vid och det som varit endast blir minnen.

Hon är tillbaka. Hon som skriver när hjärtat blöder.

Nu finns det där, i form av ett dokument på min dator. Allt jag vill säga. Allt jag känner. Lite mindre än tre månader nertryckt på lite mer än tre sidor. 
 
Det är för mycket för att hantera. 
 
För mycket för att någonsin kunna berätta. 

Förvirrad. Igen.

Mådde som en råtta igår. Det gjorde han med, så vi spenderade dagen i sängen. Det var dock inte så romantiskt som det låter, mest svettigt och bakfullt, men mysigt. Jättemysigt faktiskt. Kollade på film gjorde vi med, och åt mat på jobbet. Att äta var dock ett stort misstag med tanke på min mutantsjukdom. Sprang på toaletten tre ggr och stoppade fingrarna i halsen. Uuh.

Idag vet jag inte riktigt hur jag mår. Ligger på Marias överslaf och funderar på att klättra ner. Måste kissa ut apelsinfestisen som hon gav mig för att skölja ner lite piller med innan jag somnade.

Pillermaria. Hon är så bra på att ta hand om mig.


Tack för kaffet.

Ont i hela kroppen. Ont i ryggen och i revbenen. I nacken och låren. Ont i huden. Ont i magen.

Jag tror det här är slutet.
Eller så blir det bara en jävligt jobbig natt.


"Och hela min värld blev hel igen."

Fan.


You are the reason.

Blev en långpanna idag. Det gjorde inget. Var ganska trevligt faktiskt, om man bortser från tiotalet gäster med en hjärncell var. Idioter.

Saknade dock min Marris som var i Sälen och göttade sig. Gillar inte när hon göttar sig utan mig. Men ändå kul för henne. Imorgon är det min tur att vara ledig. Tror jag ska tvätta underkläder. Ska flytta hem också, hem till Gästis. Jag som har fått en sådan skön säng..

Murk.


Hur dom än.

Och ibland tittar jag på gamla bilder och tänker att fan, jag var vackrare förr.

Ser en flicka fylld av lycka, hopp och framtidstro. Hon är säker i sig själv, står för sin sak.
Hon lever livet ganska bekymmerslöst även om hon ofta tar saker på lite för stort allvar. Hon är duktig, och söt.
Ja, det var det de brukade kalla henne. Söt.


Tittar mig i spegeln och ser någon som har förändrats. Kommit bort. Som är vilsen.
Någon som ärrats av brustna hjärtan och blöta sommarnattskinder, någon som sårat och blivit sårad. Hon har älskat och blivit älskad, kastat lyckan i elden och sett den försvinna.
Trott hon funnit kärlek på nytt men blivit nekad. Begravt alla känslor men varit beredd på att de ska dyka upp igen, oväntat.
Hon har hamnat där och inte kunnat ta smällen. Blivit förstörd på nytt.

Hon ser sig i spegeln och inser att hon inte är söt längre. Men vad är hon istället?
Ingenting. Ingen.

Någon som tappade bort sig själv på vägen mot lyckan.

Lyckan som aldrig hittades.


Forever is not long enough.

Konstig dag och konstigt humör. Konstig känsla i magen. Blev bättre när Erik kom och gjorde mig sällskap, det blir det alltid. Bästa Erik. 
 
Nu har jag jobbat klart och kommit hem. Hem till mitt nya hem. Eller tillfälliga, det är oklart. Nu känns det konstigt igen.
 
Konstig känsla i hjärtat. 
 
 

It gets hard to breath.

Jag drömde om dig inatt. Om dig och någon annan, någon som inte var jag. Vaknade och hade ont i hjärtat. Fan.
 
Det var länge sedan jag saknade dig nu, saknade dig som jag gjorde förut. Men idag har jag saknat dig, för oavsett vad som hände mellan oss och oavsett var vi står idag är du den enda jag älskat. På riktigt. Med hela mig och hela min själ.
 
Glöm inte bort det vi hade. Det är värt att minnas.

RSS 2.0