Idag. Åker. Vi.
YEAH MOTHERF*****!
Vi ska ösa som fan. Köra ba. Hela vägen.

Ba. Yeah. Ba.

Hörs på söndag. Eller måndag. Eller. A.

Vi hörs när vi hörs, pussaripannan!

Det blir inte buss till Ö, det blir bil. Jag, Gabbsan och systrarna Eriksson gör vägen osäker, i alla fall om Malin väljer att köra som Roger Svensson istället för som Malin Eriksson.. (inside joke)
Det känns rätt okej att slippa kliva upp kl 6, sitta på en obekväm buss i timmar och kunna pinka när man vill. Nu hoppas jag och ber till gud av alla mina krafter att både jag och Gabbi håller oss från sjukdom i helgen, och att vädergudarna ger oss det vi vill ha, en helg utan regn.

Puss och adjöken, hörs imorgon!

Så jävla bra. Vände ett underläge på 1-4 till vinst med 7-5, tre pinnar yeah! Har typ ont överallt, och gjort samma misstag med ice-gelen igen, har en iskal/asvarm hand nu. Men det är sånt man får ta, int e ja bitter!

Nu ska jag stoppa något i magen, för det är nog ändå det jag är bäst på. Kisses!

Om två dagar åker vi. YEAH! Helgen jag väntat på typ hela sommaren är kommen, och det kommer äga så jävla hårt!
Jag snackar om Storsjöyran i Östersund för er som inte hänger med. Funderar på att se över vad jag ska ha med mig, för jag vet att jag kommer få lite problem. Vad ska man ha på sig liksom?

Aa, men det får fan bli morgondagens problem.

..varit på stranden (for real, vi snackar Nyänget)
..åkt båt ut till havet
..gått barfota runt kvarteret
..åkt vattenskidor
..haft picknick i parken
..grillat över öppen eld
..besökt huvudstaden (brukar göra det en gång på år)
..varit på den lokala fotbollsanläggningen (brukar hänga på annan ort när det gäller fotboll nu för tiden)
..varit i Cajsas stuga
..köpt glass från glassbilen
..spelat pingis på gatan
..tältat (dock inte så ledsen över det..)
..varit på utomhuskonsert (bortser från rix fm-fest.)
..ätit glass mer än en gång i hamnen
..fiskat
..gjort milkshake
..bränt mig på en brännessla
(..jag kan förstätta hela natten.)

..i sommar.

Och det är MINDRE än EN månad tills skolan drar igång. Hur fan ska jag hinna????!

Pappa har spenderat en stor del av dagen till att röja på vinden, vilket resulterat i en del bortglömda fynd. Ibland när jag ser gamla saker kan jag tänka mig tillbaka på hur det var då, hur jag mådde och ibland, vad jag kunde gjort annorlunda.
Händer allt av en anledning eller är det en slump att jag är där jag är idag? Var det menat att jag ska pyssla med det jag gör om dagarna, umgås med dom som nu är mig närmast och befinna mig där jag är?

Jag vet ärligt talat inte. Men precis som alltid finns det saker jag önskat att jag hade gjort annorlunda. Att man bara är ung en gång har jag hört en miljon gånger, men kanske var det först idag det verkligen sjönk in...


Skitiga, utnötta och aningen för små.

Tänk hur annorlunda mitt liv kunde ha sett ut om jag en gång i tiden valde dessa över slalompjäxor och förfrusna tår. Ja, ibland undrar jag om det här kanske är det jag borde ha valt.

Men det talar jag inte om för någon.

När det gäller min musiksmak så är den ganska bred, jag gillar det mesta liksom.

Men det finns bara en person som kan nå mig på djupet, på riktigt. Än så länge i alla fall.
Det är som terapi, det är mitt stöd och min räddning.



Har ni tillgång till spotify tycker jag verkligen att ni ska lyssna på live-versionen av denna låt. (hela live-albumet egentligen) Ungefär så att man vill falla ihop och dö.


Degraw, Gavin Degraw.

På en skala 1 till 10 är jag kanske 9 mätt. Korven på stan med Cajsa satt som en smäck, som ett skott i krysset och handen i handsken. Natten med brudarna var kanonkul, fasen vad länge sedan det var vi träffades, det var fan snö på marken då..
Vi spenderade iaf kvällen i soffan med BJ, godis och Hachiko. Det var en bra film, och jäklar vad tårarna sprutade ett tag. Först tyckte jag den inte var så sorglig (kanske berodde på att vi snackade hela tiden..) men plötsligt bara brast det. När filmen var slut och kinderna torra satt vi uppe ytterligare några timmar och snackade, och gick sedan och la oss. Myspys.

Nu ska jag göra ingenting ett tag till, och sedan åka på träning. Imorgon tycker jag att det ska vara fint väder så jag kan sola. Bra, tack.

Och just det, idag så ska min "syster" och andra halva få en inneboende, spännanade! Vi har försökt skrämma upp henne lite, gått igenom lite olika senaruim och frågat om hon är nervös. Jag tror vi gjorde vårt jobb, hon svettas säkert jävel hemma just nu.

Hola amigos! Om tre timmar är det dags att snöra på sig dojjorna och bege sig ut i regnet tillsammans med de andra MIK-bönorna. Kanske ska lägga lite mer än 5 min på uppvärmning idag, för att underlätta lite för min ljumske. På tal om ont så såg jag att Emma skrivit att hon har ont i sin vänstra arm, och vet du vad, jag har ont i min högra! Inte så konstigt med tanke på hur mkt vi bar igår..

Ikväll ska jag pussas med de allra bästa, hela natten lång. Det är nog precis exakt vad jag behöver just nu, det kommer bli askalas.

Kisses.

Ikväll har jag upplevt kärlek i sitt esse. Som det borde vara och som jag drömmer om det. Dagens brudpar var nog de finaste jag sett, och hela middagen var så fin. Blickarna som utbyttes mellan de två gjorde både mig och emma knäsvaga, det var.... Det finns inte ord.

Nu ska jag sova och drömma mig bort till dagen då jag får vara den som byter de där blickarna med mitt livs kärlek...

Igår var en sån kväll där allt hände, ALLT. Dricka spilldes överallt och ingenstans, folk badade i dammen, grillar vältes omkull och orsakade en mindre eldsvåda, saker försvann och återfanns, ketchup kastades på väggarna och folk klädde av sig. Ja, fan. Det var kul!
Känner mig dock halvpigg och halvfräsch just nu (gick och la mig efter fyra ngn gång), men en dusch ska nog kunna ordna till det. Ca halv två ska jag var redo att agera servitris på ett bröllop, det blir nog också kul. Ikväll kanske jag beger mig in till stan där en kompis öpnnar dörren för de som villl rulla hatt, men jag tror faktiskt att jag behåller min på isf...

Livet leker och solen steker, hare bra amigos!


Åh denna kvinna. Åh.

Äckel jävla ljumske. Sträckte mig på träningen, puss på de. Smörjde (smorde?) in mig med ice-gel fort som tusan, men glömde en liten detalj. Att tvätta handen. Nu skiftar min högra hand minutvis från varm till iskall, från något som känns fullt av blod till sockerdricka. Det är wierd.

Imorgon blir en bra dag. Det blir kult.

Mitt liv är som en barfotavals.

Jag trippar lätt på sommarens underlag, gräs, sand, sten, asfalt, grus.. Ett steg följs av ett nytt, ständigt en jämn rytm. När gräset killar min bara hud känner jag mig glad, lugn och säker. Jag kan gå omkring i timmar bara för att känna den mjuka beröringen. Meter på meter fortsätter jag, utan någon som helst aning om att de gröna stråna inte är ensamma.
Aj, en sten. Liten, för visso, men även den mista av stenar kan skapa det djupaste av sår. Jag stannar upp lite, böjer mig för att se hur stort märke det finns på undersidan av min fot - mindre än jag trodde, om jag ska lite på smärtan. Ett lätt strykning över det ömma området och jag sätter ner foten igen, försiktigt. Den här gången är det återigen gräsets jämna yta som ger mig kontakt, och jag andas ut.

Jag fortsätter min promenad, lite lugnare visserligen, men ändå med ett leende på läpparna - jag älskar det här. Det finns stunder då man bara vill frysa tiden och stanna för alltid, och nu är det en sådan stund. Egentligen behöver jag inte ens stanna tide för att uppleva den som oändlig, det gör jag ändå. Klockan har liksom ingen betydelse. Den existerar inte.

Tiden jag vandrat sammanfattas ändå i mitt huvud som lång, och ja, visst känner jag mig trött. När jag tvättat grönskan av min hud, ser den ut precis som innan jag gick ut.
När jag lägger huvudet mot kudden bli bilden av den härliga gröna färgen allt svagare, jag kommer inte längre ihåg känslan som jag upplevde som underbar. Var jag lycklig idag? Var jag där jag ville vara? Jag vet att jag upplevede det så, men jag kan inte minnas att jag kände det så.

Vänta. Vad är det här? Något som blir tydligare och tydligare. Det handlar inte längre om lycka, eller om kärlek, inte ens om skratt. En sten. En vass sten.
Såret.
Jag behöver inte ens tända lampan för att se det jag söker, tydligare än någonsin. Jag hade förträngt det totalt, det var som om gräset helade mig - då. Nu finns märket av den lilla kvar, nu känns igen. Inte en behaglig känsla.


Såret är väl skit det samma. Jag har upplevt värre. Men jag återkommer till känslan, till tankarna och till minnen.
Jag blir arg på mig själv för att det är stenen jag minns tydligast från dagens färd, och inte det mjuga, ulliga, gullia grästet. Jag vet att det bara är mitt eget huvud som messar med mig, och jag har min själv att skylla.
Jag är där jag så länge velat vara, jag har det jag velat ha - men ändå är det något som skaver. Något pågår inom mig, och jag vet inte vad det är. Glädje blandat med nedstämdhet, skratt med skrik och gräs med grus. Iband undrar jag om det är jag som är fylld med grus och sand, att det är orsaken till att maskineriet inte funkar som det ska.


Jag vill inte säga att jag är rädd, Men nog fan är det något i den stilen.

Åhå, endast en dag kvar! Imorgon ska jag njuta av de sista arbetstimmarna innan jag åker vidare mot Gabbi och fikar, tokfian fyller ju år! Det blir kalas det, på många vis.
Ikväll ska jag förhoppningsvis få lite trevligt besök, samt agera jourhavande kompis, det verkar vara trassel på tråden på många håll, vilket är ganska så jätte obra. Men det ska nog lösa sig det med, jag är bra på sånt. Ibland.

Livet rullar på, och för en gångs skull känns det som att jag rullar med. Lagomt fort liksom.

Jag är inte död, jag har bara viktigare saker för mig än att sitta inna och skriva här. Nu kanske ni kan tro att det ska bli ändringpå saken, men jag tvivlar på det, inte förens på onsdag i alla fall. Gör mina sista arbetsdagar nu på ett tag, sen är jag ledig. Ett tag i alla fall, som sagt.
Det händer ganska mycket i mitt liv just nu, men det får vi ta en annan dag.

Kisses!

Men två ultimata party-poser önskar jag er en grym kväll! Puss

Och det är som det ska vara.

Idag fick jag sådär ont i magen. Sådär ont ända in i själen och kanske till och med hjärtat.

Jag sprang in på Hemköp fram och tillbaka mitt på dagen, skulle springa ett ärende när det var lite folk i butiken. När jag skulle gå in i affären ser jag ett biträde och en vakt, som står brevid en äldre man i rullstol. Vakten plockar bort två sallader ifrån rullstolsmannen, som han alltså tagit utan att betala. Eftersom jag inte vill stå och glo som något fån så går jag in och hämtar det jag ska ha, betalar och går ut igen. När jag går ut genom dörren ser jag att de tre står (och sitter) kvar. Mannen i rullstol har nu tagit i fram en glasflaska i modell sprit, och skruvar av korken för att ta sig en slurp. Vakten försöker ta av honom den varpå han får ett sluddrigt svar i stil med "du skja intle tlaa dlenn". Sånt här tycker jag inte om, så jag skyndade mig ut.

Jag mår uppriktigt dåligt av sånt här. Inte för att mannen var otäck eller så, utan av att se vad han gör med sitt liv. Ja antar att han varit med om något hemskt som satt honom i rullstolen, men ett mer värdigt liv än så kan man ha ändå. Jag blir ledsen av att se vad han gör med sig själv, för att jag vet att han skulle kunna ha det så mycket bättre.
Jag önskar att han skulle se det med.

Det här får min att fundera på hur jag ska spendera min morgondagskväll..

Om ni visste hur illa mina fötter luktar just nu hade ni inte varit mina vänner, jag lovar. Skorna jag haft på mig idag är tydligen inte så ventilerande, hårt. Kan även berätta att jag har ont i ryggen, men det kan bero på att jag sitter som en krok. Som en ostbåge kan man säga.
Vad jag ska göra denna fredagskväll vet jag inte alls, men det är inget problem. Vi får helt enkelt se vad som händer och fötter.
På tal om fötter så ska jag ta en dusch, och sedan käka lite mat.

Hare!

Tog mig en titt i arkivet, hamnade i december. Jag kan knappt förstå att marken en gång (hundratals gånger egentligen..) legat snötäckt utanför mitt fönster, att mina fötter gillade att bo i tjocksockar eller att fjällräven jackan var den givna kompisen. Det känns inte som om det någonsin varit vinter här, och jag ser den inte framför mig heller. Dock vet jag att den kommer, precis som varje år. Även om jag älskar sommaren och det jag upplever just nu så gruvar jag mig inte för det som komma skall, för försfrusna tår och vita hårtoppar, nej - det hör som till.
Säga vad man vill om Sverige och dess "mellanmjölks-stil", men det finns en charm i att ha flera årstider. Det gör verkligen det. När det är vinter längtar man till sommaren, och ibland om sommaren längtar man till vintern. Detta resulterar i att man (förhoppningsvis) uppskattar t.ex sommaren lite mer när den väl kommer, att man verkligen suger in allt man får. (Ja, jag hörde hur den meningen lät..) Det är bra. Sverige är ganska bra.

Jag har många gånger drömt om livet på varmare breddgrader, såsom Australien eller NZ, kanske Grekland eller något annat trevligt, men tänkt om det skulle bli en besvikelse? Jag menar, tänk om jag skulle uppfatta det som enformigt efter ett tag och sakna tiden då löven faller och jag blir tvungen att ta på mig en extra tröja. Ja, kanske. Jag tror nästan det.
Äh, vad poängen är vet jag inte. Jag vill bara ha det lagomt, varierande och uppleveslerikt. Och just NU uppfyller detta land mina krav, för en sak kan jag säga er;

Jag svettas varje dag.

Idag är jag superwoman. Eller ja, jag känner mig så i alla fall. En arbetsdag 11-18, en cykeltur (i mitt garage) och en middag senare så är läget under kontroll, och så tänker jag behålla det ikväll. Antar att jag inte kommer hitta på så mycket som kan riskera det heller, men det är en annan femma.
Imorgon är det fredag och nästan helg, det känns också ganska bra. I och för sig så jobbar jag på lördag med, men det är en kort-dag så det gör mig inte så mkt. Hoppas i alla fall på en underbart bra helg tillsammans med mina vänner, och bra väder såklart! Nu är jag less på att stå inne och se solen kasta sina strålar mot fönstren, jag vill också ut..

Jaja, hur är det med er?
Pussar.

Mina ben är onda. Alltså, helt döda. Att stå i affär 11-18 och sedan agera parkeringsvakt i en och en halv timme har satt sina spår, nu ska jag fan inte gå en meter till ikväll. Annars så är läget bra och livet rullar på, solen lyser som aldrig förr och det tycker jag om. Imorgon tycker jag däremot att det kan vara lite svalare så jag slipper svettas bland smycken och kläder.
TTYL.

Jag har ont i armen, och jag skyller sköterskan på vårdcentralen för det. Att ta sprutor är något som alltid legat högt upp på min ogilla-lista, och nu om möjligt ännu högre. Trodde liksom att jag var klar när jag äntligen pinat mig igenom svin-sprutan i vintras, men nehej, nu är det mot livmoderhalscancer. Ska ta den två ggr till också, kul.
Jag vet att jag låter som en treåring, men känslan av att något främmande pressas in i en enligt mig helt full arm, är obehaglig.

Förutom att umgås med sjuklingar i gröngolvade lokaler, har jag umgåtts med Cajsa idag. Det var efterlängtat. Vi försökte pussla ihop resten av sommaren för att få in diverse saker, men det gick mindre bra. Vi insåg också hur mycket det gått av sommaren, och hur lite det faktiskt är kvar. Usch, tanken gör mig ledsen i ögat. Det är så mycket jag vill göra, så mycket jag vill uppleva. Skolan får gärna hejda sig en månad eller så, och hösten med för den delen. Jag gillar det här, man är liksom... inte vit som en ryss.

Peace out.

Okej, mitt bloggande är kanske inte det bästa just nu. Men vadå, vem vill sitta inne när solen bränner jävel och det bjuds upp till volleyboll? Inte jag i alla fall.
Idag har varit en bra dag, en mycket bra dag. Mitt ansikte går dock i färgen röd, mindre charmigt. Kom precis hem från en kväll med Maja och Gabbi, gillar typ asmycket. Imorgon ska jag umgås med andra bönor, tycker om det med.

Lev å må, vi hörs.

Mitt internet är back to normal igen, nöjd. VM-finalen är jag dock inte lika nöjd med, faaaan. Fina vänner har jag i alla fall, det är jag HELnöjd med.

Over and out.

Snart sätter jag mig på moppen (Ja, just det. Moppe. och ja, jag är 17 år. Några frågor på det?) och hämtar denna babe, innan vi beger oss mot okända mål. Nu börjar det kännas som sommar, när moppen är det givna fördmedlet och själevadspojkar är sällskapet. Jag gillare.

Spaniens stjärnor bestulna under VM

Jag har vatten i öronen, antagligen i hjärnan med. Tog tummen ur arslet och snörade på mig joggingskorna, det gäller att passa på när solen gått i moln tänkte jag. Den kom dock tillbaka illa kvickt och varmt som bara den blev det. När jag kommit hem igen kastade jag på mig bikinin och tog mig ett dopp, och joinade därefter några sköna typer i volleyboll (okej, i typ fem min, men ändå) och badade därefter igen.
Har nyss käkat middag med min bror och ska snart ta en dusch tror jag, wet-from-playan-looken klär mig inte idag, och lär göra det än mindre ikväll. Ikväll ska jag föresten hänga med min babe sara, som är hemma efter en herrans massa dagar i landet långt borta. Det blir finfint!

Annars rullar livet på, det är som svårt att göra något åt det även om jag skulle vilja. Men just nu är det okej, just nu hänger jag med.

Det trådlösa har kraschat, alltså inget internet i huset, förutom den trådade datorn, men jag hatar den.
Det gör mig egentligen ingenting, jag vet ändå inte vad jag ska skriva. Jag vill skriva en hel massa, men alla ord tappar bort sig på vägen från hjärnan till fingrarna och det resulterar i "hdhfisjdiaipsc kdmgishiodcNCDUAOD", ungefär.

Så är det med det. Vi hörs när vi hörs.

Ser på fotboll och har en biljett till Yran vid min sida. SWEET!

Jag är aptrött, kom nyss hem från jobbet. Egentligen får jag skylla mig själv då jag gick och la mig så sent, men vafan, jag har ju sommarlov. Imorgon jobbar jag sista dagen innan jag är ledig en vecka, SKÖNT! Då ska jag bara lata mig, och vara med mina vänner. På tal om vänner så har sara kommit hem nu, det tycker jag om, men samtidigt så har julia åkt. Jag förstår inte varför alla kommer och far på olika tider, kan man liksom inte tajma in det så alla åker samtidigt, och på så vis slipper man sakna någon. Och just det, på söndag kommer maja hem, det blir också så bra, kanske så bra att jag fäller en tår. Vi får se..

Middag? Ja. Fast nja, jag är inte så hungy.

Hej och god kväll!
Hur har ni det idag? Själv har jag det bra, är bara lite trött efter en lång arbetsdag. Idag var alltså min första "riktiga" dag, det gick helt okej måste jag säga. Dock gick klockan ganska sakta efter tre, men det är som det kan vara. Det känns lite tråkigt att jobba en dag som denna, när det är så fint väder och varmt ute menar jag. Fast jag har bara två dagar kvar innan jag går på helg igen, så jag klagar absolut inte! ;)

Vad kvällen har att bjuda vet jag inte ännu, men jag hoppas på något trevligt.
Tjing!

Jag har varit överhettad sedan igår förmiddag, DAMN vad det är varmt! Drömmer om ett dopp just nu, en ganska lätlnålig dröm med tanke på att jag har 50 meter till sjön.
Fan.

Hola españolas!

Jag tänkte berätta lite om gårdagen, en bra dag.
Inledde dagen med en rejäl frulle innan jag packade väskan och mötte upp laget för att bege oss mot inlandet, match mot Remsle stod på schemat. När vi kom fram visade termometern 28 grader (i skuggan) och inte fan blåste det något, halvvarmt kan jag säga. Till saken hör också att vi endast kom 10 spelare till match, och alltså ställde upp med en mindre än dem. I andra fick vi dessutom en skada vilket gjorde att vi spelade 9-11, vilket är ganska hårt i den värmen. Matchen slutade i alla fall 5-0 till deras fördel, men det speglade inte matchen då vi faktiskt stod upp bra. (Min insats bör raderas ur historien, höll fan på att svimma, helt knäpp och yr i bollen)

Efter en kall dusch styrde vi kosan hemåt. Väl hemma dressade jag om och kastade i mig lite mat innan jag begav mig till bästa Amanda, där ett finfint gäng brudar väntade. Vi chillade någon timme med gott att äta (och dricka), och mycket skratt, innan vi tog på oss klackarna och gick in mot stan och hamnfesten. Vi kom dock in lite sent då alla artister utom Takida redan gjort sitt på Rix fm-festival, men int var vi bitter!

Kvällen fortsatte att vara bra, mycket bra. Klockan 4 satte jag nyckeln i dörren, efter en promenad hem från stan. Det är en bit kan jag lova, men det var fint ute så det var ingen fara, varmt och skönt.
Tog en prommis idag med, runt "byn" denna gång, och senare en dusch. Nu ska jag sätta på mig lite kläder och därefter käka, peace!

ოօհﻪოოεժ Yahyaoui رسميا

wants to be friends with you on facebook.


Nja.

Mitt hår är fett, men jag orkar inte bry mig. Hästsvans får bli kvällens räddning när jag ska mingla bland öviks hela befolkning, det är hamnfesten  mina vänner. Solen lyser med sin närvaro, vilket kommer göra kvällen ännu bättre. Jag och mina vänner ska glassa runt och bara känna på sommaren, folket och friheten. Japp, här kör vi på känslor.
Livet är mer än okej just nu, eller a, snart i alla fall.

Hare bra, gör allt ni inte borde.

Glöm det jag skrev igår, idag hatar jag tyskar.

Det är fett med varmt. Var tvungen att svalka mig lite inne, - nu är jag sval.
Peace.

Sitter och väntar på att nagellacket ska torka. Bild känns överflödigt - you know the deal; vita toppar, blankt överlack. Tanke parkera mig i sängen framför en bra film, nog för att det är brist på sånna i det här huset.
Roligare än så är inte erica lundbergs liv just nu, men det duger det med.

Åh vad jag längar till helgens kvällar - vi kör ba.

Fan va nice - nu går jag på helg. Veckor med en arbetsdag (4 timmars-pass) är trevligt, borde ha sådana oftare. Nästa vecka börjar jag dock jobba på rikigt (har gått som "lärning" nu några ggr), mån-ons. Veckan därefter jobbar jag ons-lör och ännu nästa vecka mån-ons. Att ha dessa kortveckor passar verkligen mig på sommaren, då jag alltid vill ha lagomt att göra. Man tar liksom verkligen vara på veckans lediga dagar, och jobbar så mycket eller lite att det inte känns som någon börda. Bra upplägg, det måste jag säga.

Här hemma tittar solen fram då och då, ganska passade eftermiddagsväder. I stan regnade det som bara den till och från, ibland var det ett ordentligt skyfall.
Just det, fick internationella kunder idag med, tyskar. När det kommer icke svensk-talande människor in i butiken blir jag lite närvös, men det brukar inte vara så farligt faktiskt. Det är ju ett bra tillfälle att träna sin gudomliga engelska och få tillfälle att använda den i naturliga situationer för en gångs skull, inte som i skolan när det ofta känns fejk. Vi snackade svensk sommar och surströmming, jag och den ena tyskan, det var trevigt. Hon kom från Berlin och skulle vara här en vecka till. När hon skulle gå sa hon "tack så mycket", på svenska, imponerande!

Jag blir lika förvånad varje gång jag stöter på någon utlänning som är här på semester, det känns liksom inte som att man kan semestra i Sverige, i alla fall inte som att man skulle vilja. Fast med närmare eftertanke kan det nog vara ganska trevligt, det är ju ändå "landet lagom". Inte för kallt, inte för varmt (om sommaren iaf) och det finns nog ganska mycket att se.
Så mina utländska vänner, COME HERE! (verkligen övertygad om att min blogg läses flitigt i övriga världen, verkligen.)

Sverige är trevligt.