Sleeping-talking-walking.

Nu är han igång igen, min bror.
Han är 19 år, jobbar på golfbanan och börjar kl 5 på morgonen, vilket betyder att han går och lägger sig tidigt om kvällarna. Han sover nu. Men det är inte lugnt för det, nej, han snackar på som bara den. I stort sett varje kväll/natt hör jag honom snacka, det kan vara ett "telefonsamtal", eller en person som inte finns som han snackar med. Han kliver upp ibland med, grejar på med saker i rummet, går och öppnar dörren, men sover snart igen.
Förra sommaren satt jag i godan ro och tittade på tv, han promenerar ut ur rummet och frågar vad jag gör uppe. Ser på tv svarar jag. Okej säger han tillbaka. Vad gör du uppe?, frågar jag då. Jag ska äta frukost, åka på jobbet svarar han helsäkert.
Nej, det ska du inte, klockan är halv 12 på kvällen, talar jag om för honom. Han går snällt in och lägger sig igen.
Det har till och med hänt att han gått ner och tagit fram frukost, men då har någon av oss gått ner och väckt honom lite försiktigt.

Så kan det vara, jag tycker själv att det är skitläskigt.Vet fan aldrig vad han kan hitta på.
Ett råd, när ni sover - stanna i sägen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0