As the sun goes down.

Det är helt enkelt inte meningen att jag ska förstå.

Någonstans mellan uppgift två och tre.

Igår låtsades pappa lägga en skalbagge i mammas tröja. Då skrek hon rakt ut. Idag satt jag på altanen och läste en bok, i bara bikini. Imorgon ska pappa, på ungefär den enda dagen på året som han inte är ute och reser, åka till Sundsvall fram och tillbaka för att köpa skor.

Tre saker som gör mig lite glad just nu, av olika anledningar. Men för att sammanfatta det skulle jag nog använda ordet livskvalitet, något som jag för övrigt ska försöka förklara och skicka till min idrottslärare. Jag tror dock inte att han skulle förstå hur en skalbagge i mammas tröja kan vara livskvalitet, men det är det. Precis som kompiskramar på 38F och LCHF-drinken som var det sötaste jag druckit på länge.

Bra saker.

Det är inte som förut. Det är inte jag heller.

Jag bara skriver och raderar. Skriver och raderar.

Det brukar vara ett tecken på att jag egentligen har en massa att säga, men inga ord att använda. Och hittar jag orden, då kommer jag ångra att jag ens letade dem.

Så för allas bästa avslutar jag här och säger godnatt.

Godnatt.

Maratonmiddag, fotboll och ölvindrinkarochvin.

Hur "ett glas vin till maten" kunde bli fem plus en öl kan jag inte förstå, men att gårdagskvällen var trevlig finns det ingen tvekan om! Maja och Josefine bjöd mig på middag på Olles, en födelsedagspresent som vi passade på att nyttja såhär tre månader senare. Middagen blev härligt lång och övergick sedan till drinkar och livemusik-lyssnande. När klockan snart var ett löste vi ut jackorna och gick till Merry Can, anledning oklar. Hur som helst så hamnade vi bland folk vi inte känner, folk som sjöng hellre än bra (karaokekväll) och ännu mer vin. Det var trevligt det också, och vips så var vi fulla. Lagom till hemfärd. En riktigt bra kväll helt enkelt, tack så mycket mina hjärtisar!

Den här dagen har således inte varit fylld av aktivitet. Lika bra. Nu ska jag dock iväg på träning, kan bli spännande.

God kväll!

Knock you down.

Bussfärden hem från skolan spenderades baklänges med en gammal spellista i öronen. Det hela var så märkligt. Märkligt på det viset att hela min kropp fylldes av känslor jag hade inom mig då. Mitt huvud kom plötsligt ihåg saker jag inte trodde att jag kom ihåg och den grå våreftermiddagen blev en sommarnatt där lättklädda fötter gick över fortfarande varm asfalt.
Det blev sommar. Sommaren 2010.

Det var en fin sommar. En sommar jag borde komma ihåg oftare.

Som att vara elva igen.

I eftermiddag har jag packat inför helgens cup, bakat bröd eller alla konstens (kostens) regler och sjungit till gamla godingar högt och falskt. Snart ska jag brassa på lite käk innan jag packar det sista och beger mig mot samlingen, och sedan Umeå. Kommer knappt ihåg när jag sedan sov på en luftmadrass i ett klassrum tillsammans med 15 andra.. Det måste ha varit under tiden med f-93, dvs ett tag sedan. Eller under min alpina karriär, fast det blev mest hotell på slutet.

Hur som helst ser jag fram emot helgen trots att jag inte är särskillt taggad ännu. Det ska bli kul att vara med tjejerna, tänka på allt annat än skola, måsten och tonårsproblem, och spela fotboll tills svetten lackar. Jag hoppas att jag på söndag kan säga att jag är nöjd över min insats, för i ärlighetens namn så var det ett tag sedan jag var det sist. Har varit i en otrolig svacka, både form- motivationsmässigt, men jag tror att det är påväg att vända nu. Jag hoppas det i alla fall!

Nä, dags för lite kabanoss och ägg. Alltid ägg. Ägg ägg ägg.
Älskar ägg.

Allt som gör en tisdag till en tisdag och inte en onsdag.

Det är tisdag. Det snöar ute. Det känns sådär.

Sådär för att jag ska iväg och träna fotboll om ett tag, det hade varit kung om det hade varit så att jag skulle iväg till backen. Saknar det redan förresten. Att knäppa pjäxorna och frysa om tårna. Jag älskar ju det. Precis som vintern och allt vad den innebär, vilket jag verkar vara ensam om. Men vad gör det, vi har det bra ändå. Jag och vintern.

Kanske ska kasta en snöboll på Emma ikväll? Hoppas att det är klibbsnö.
Åh, älskar klibbsnö.

JDI. RMG.

Gårdagskvällen var fin. Den började med en matchförlust och massor av stress, men gick sedan över till fina stunder med fina människor mitt i en fin berusning. Det var en kväll som var lagom och behaglig, något som inte alltid är så vanligt nu för tiden. När alkohol är inblandat alltså. Den avslutades så klart på Max innan jag landade bredvid en fin vän för att sova några timmar. En fin kväll helt enkelt.

Ikväll däremot, har jag knappt rört mig alls från min position framför tv:n, men det gör inget. Det föll sig så att jag gjorde en deal med mig själv. En bra deal dessutom.

Godnatt vänner.


Kallt och vitt. En liten håla mitt i ingenstans. Mitt paradis.

Påskhelgen spenderades i älskade Hemavan med älskade människor och var helt klart älskvärd. Nu är jag hemma igen och vill bara tillbaka, åka mer skidor och dricka mer afterski-öl.
Åh bästa Hemavan och bästa människor. Jag började lämna en del av mitt hjärta där någonstans på 90-talet, och varje gång jag åker därifrån har jag lämnat ytterligare en bit. Det går inte att förklara varför eller hur, men det är ett av de bästa ställena på jorden, och jag önskar att alla fick ha en sådan plats. En plats där bekymmer inte existerar, stress inte är ett ord och kärlek är det man andas.

Godnatt.


RSS 2.0