Home again, 50 years older.

Jag är inte trött, jag är helt slut. Mentalt och fysiskt. Herregud vilken helg, det känns som om jag varit i Umeå i en evighet, och inte alls som att vi åkte dit först igårmorse. Angående själva fotbollsspelandet gick det väl sådär, inte bra och inte dåligt, men jag tror att det var ett riktigt bra träningstillfälle. Nu är det bara att fortsätta nöta på det vi gör bra och förbättra det vi gör mindre bra, så kommer vi vara fit for fight när serien drar igång!
Jag tror att jag ska gå och packa väskan med gympakläder tills imorgon, och sedan lägga mig i sägen och lapa tv, för att sedan sova som en prinsessa i min egna säng. Halleluja!

Jag tycker om MIK-brudarna. Det finns inga bättre, lagvis. Grrr mama på dem alla!
Peace out, hörs imorgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0