Det var mayhem.

Nu är det sommarlov. Jaha, vad gör man nu?......
Det känns lite (mycket) konstigt att vara helt ledig, nu och flera veckor framåt. Jag har inga måsten, vilket såklart är underbart, men jag kan liksom inte minnas att jag haft det så tidigare. Wierd.

Idag har jag varit i stan och tittar på studenter, oh my god alltså. När vi stod där och lyssnade till "För vi har tagit studenten.." och såg champange sprutas av lagomt fulla 3:or, konstaterade vi hur länge två år känns. Nyss hade jag smått ångest för att det är så nära, men nu känns det miles away. Det är nog ganska bra med tanke på att det är mycket som ska hinnas med på två år, men GUUUUD VAD JAG LÄNGTAR!
Att springa ut ur skolan med en fin vit mössa på huvudet tillsammans med klassen och sjunga för full hals, att stå på flaket och sjunga med i nästan outhärdlig musik och att vara klar med skolan, vilken känsla det måste vara! Herregud. Hjälp.
Nog om det.

Igår hade jag mycket-väldigt-jätte-kul. Kvällen inleddes hos Maja tillsammans med större delen av klassen och några otillhörande, med mat, dryck, musik och lekar. När vi kände oss nöjda och glada snörade vi på oss klackarna och hoppade på bussen, för att ta oss in till stan. Väl inne gick vi ner till Stransparken där vi sammanstrålade med lite annat folk, och faktiskt blev kvar hela kvällen. Vädret var helt j*vla underbart, gud måste gilla oss. Det blev dock lite (jätte) kallt när solen gick ner, och vi gjorde det bästa vi kunde för att hålla värmen, men vid halv 2 var det ändå dags att dra sig hemåt.
Jag kan inte riktigt säga vad vi gjorde hela kvällen, men herregud så trevligt det var. Jag måste ha världens bästa vänner, helt klart.


Det var det ultimata sättet att välkommna sommaren på. Nästan. Det är fortfarande saker (människor) jag saknar.
Nu är det bara att fortsätta som vi börjat - på topp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0