Bridget Jones är ganska deprimerande, kasst val av kanal 5 måste jag säga, det är liksom inte känslan jag vill gå och lägga mig med. Men men, bara att bita i det sura äpplet, det är ju inte som om någon tvingat mig att titta.
Imorgon är det måndag och exakt 10 dagar tills vi glömmer allt som har med kemi, matte, fysik och annat geekey att göra, och andas in ny luft som skriker sommar. Det här året har gått galet fort, på gott och ont. Jag kommer knappt ihåg hösten som var, med sena utekvällar i stan, mötet med nya människor och mörka nätter, vilket kanske är lika bra.
Mycket har hänt, mycket har förändrats. Jag har trippat på gränsen av det som kallas kärlek, både försökt att ta steget i men blivit dragen därifrån, och även ångrat mig precis när det börjar brännas.

Jag vet att jag har gjort några val som inte va de bästa för mig (och andra), men jag vet också att det har gjort att jag lärt känna mig själv bättre. Jag är långt ifrån framme där jag vill vara, jag har lång tifrån fått det jag sökt, och inte alls gjort vad jag velat innerst inne, men hey, det är en bra början.
I sommar ska jag umgås med de som jag vill ha nära, leva livet och ta in varje sekund av glädjefyllda ögonblick. Det ska bli underbart, en bra sommar.

I sommar ska jag fan göra det jag egentligen inte vågar, men vill så jävla mycket.

Let's go for a summer of awesomeness.