Överdriver och släpper ut.

Jag har femtusen saker hängade över mitt huvud. Jag kan inte slappna av när jag slappnar av, och jag kan inte sluta tänka när jag slutar tänka. Önskar att jag kunde pausa tidan, röja undan allt som borde göras och komma igen som en ny männsika, som en gladare människa. Jag vaknar varje morgon med en klump i magen, suckar och släpar mig ur sängen. Dom små glädjeämnena jag kunde hitta förut om dagarna är spårlöst borta och jag känner inte igen mig själv.
Jag är så less på allt just nu och jag skiter fullständigt i att det snart är jul.


Jag finner tröst i dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0