Jag sätter mina egna gränser.

Fan vad jag är bra. 7,5 kilometer, jag körde ba! Även om jag drog på mig en nummerlapp, så var jag inte med för tävlingens skull, utan bara för att utmana mig själv. Jag är ingen löpare (att springa bara för att är bland det tråkigaste som finns), men jag tog mig runt på 36, 44. Helt okej ändå ju. En dusch och ett par mackor på det så har jag hela kvällen famför mig, det kan kalas. Snart ska jag och broder åka till mormor och morfar på middag, mysigt! Ska dock antsränga mig för att inte äta tills jag nära på exploderar, vore trevligt om jag kunde andas när jag far därifrån.

Annars rullar livet på, jag mår bra och solen skiner. Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0