Någon slags odefinierbar avundsjuka.

Idag har jag ätit mer än en männsika borde äta. I onyttighets-väg alltså.
Har även sett en bra och otrevligt trevlig film med Julia, blunat några gånger och fått lite ont i magen.
Nu är klockan sent och jag är jättetrött, men jag vill inte sova alls. Jag vill sitta uppe hela natten och gnugga mina ögon, tugga på instängd luft och skriva med en penna som kladdar. Jag vill leva för stunden och njuta av en saknad i ensamheten, en tår i ett lyckligt öga och en oläkbart sår som sakta slutar göra ont.
Jag vill bara vara en stund. Bara vara jag, och önska att jag visste vem det är, på samma gång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0