Jag är inte som då.

Vi vann idag, rätt så jävla stort. 12-3 stannade det på men det kunde lika gärna ha blivit 23-3, utan överdrift. Jag var iofs rätt dåligt, precis som jag varit resten av den gångna säsongen, men men, vi vann ju. Under mina 45 hann jag även nästan bryta armarna, vilket resulterade i en ond vänsterarm just nu. Det är inte bra alls med tanke på att jag ska bli golfproffs och ska ha lekke redan imorgon.. Så, be en bön för mig och min vänsterarm.
Nu äter jag choklad fast jag inte alls vill ha, äter mest för att jag kan.
Det är en bra livsfilosofi det mina barn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0