Nu är det ett sånt där tillfälle som passar utmärkt att göra lite nytta, när man ändå väntar på att åka iväg och göra något man ska göra. Nu är ett sånt tillfälle då det skulle passa perfekt att göra bort något av de 100 måsten som biter mig i rumpan varje dag. Vad gör jag?
Jo, jag sitter. Och gör ingenting. Precis som jag gjort hela eftermiddagen, fast jag lovat mig själv att göra massor. Det här med självdiciplin är inte längre min starka sida, och jag vet inte om det beror på att.... Nä, jag är bara lat.
Snart ska jag i allla fall åka och träna, det kan jag i alla fall tala om för folk utan att skämmas.