Dåtidens snart är mitt nu.

Alla pratar om att flyga fritt. Att flyga med sina egna vingar.

Allt jag vill är att landa. Att titta på mina vingar då och då, tycka att dom är vackra men inte använda dom för att jag är lycklig precis där jag är.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0