Känner mig lite nere. Vet inte riktigt varför. 

 

Borde plugga men orkar inte. Finner ingen ro till att sätta mig ner och fokusera. Inte heller till att lägga mig på soffan och slå på tv:n. Borde gå ut och springa. Det vore skönt. Springa ifrån allt. 

 

Vill nog helst av allt springa hem. Hem till mamma och pappa och övik och allt. Hem till tryggheten och glädjen. Hem till mig. För även om jag bott in mig här, och trivs jättebra, så kan jag inte kalla det för hem. Man brukar säga att är hem där hjärtat är. Och mitt hjärta är inte här. Det har varit lite skönt på ett sätt, men nu saknar jag det.

 

Vill bara hitta det som saknas och finna lyckan i livet igen. Just nu flyter jag bara med och det börjar bli tröttsamt. Jag är inte en sån som flyter med. Det har jag aldrig varit.